Utbilda dig för att bygga företag

Utbilda dig för att bygga företag

Drömmer du om att bygga upp ett eget företag? Även som företagare är det klokt att ha en utbildning. Här kommer tipsen på hur du ska tänka för att skaffa dig rätt utbildning för att lyckas som företagare.

Driva företag

Många företagare har inte mer än en gymnasieutbildning och kan ändå vara mer framgångsrika än personer som gått på universitet. Alla kan driva företag, förutsatt att de har en bra idé och rätt tänk. Det är spännande att gå från idé till handling och att efter ett tag se pengarna komma in på bankontot. Du kan starta ditt företag redan idag, så kan du förbättra din ekonomi under studietiden. Du bör också hitta samarbetspartners att arbeta tillsammans med. Ett tips är att hyra ett konferensrum i Stockholm och brainstorma med blivande partners och kreativa personer, för att på så sätt börja bygga upp företaget redan idag. Samarbete är A och O för att lyckas.

Rätt utbildning

Vilken utbildning som ditt företag kräver beror på vad du ska erbjuda för tjänster och varor. Vissa slags företag, som en egen affär eller städfirma, kräver ingen speciell utbildning, medan du måste vara utbildad jägarmästare på SLU eller elektriker för att kunna erbjuda de tjänsterna. Det första du måste fråga dig är vilken tjänst som du ska erbjuda. Antingen satsar du på att utbilda dig inom området själv, eller så satsar du på en business eller ekonomiinriktad utbildning och anställer folk som ska utföra tjänsten. Det är alltid klokt att läsa några kurser på universitet, då det ger dig ett mer akademiskt tänkande och nya kontakter. Det finns också många privata utbildningar som vänder sig till just företagare som du kan gå.

Vad är typiskt för högskoleutbildningar?

Vad är typiskt för högskoleutbildningar?

I de allra flesta fall behöver man ha någon form av högskoleutbildning för att komma vidare i sitt yrkesliv. Så är till exempel fallet om man vill bli präst, läkare, advokat, veterinär eller forskare. Men vad skiljer en högskoleutbildning från till exempel en grundskole- eller gymnasieutbildning?

Studenten måste ha eget material

När det kommer till studier på högskolan måste studenten ha allt material själv. Det innefattar pennor att skriva med, en dator eventuellt, block och all nödvändig kurslitteratur. Just kurslitteraturen kan ibland lånas på bibliotek. I annat fall får studenten köpa böckerna och det kan kosta en hel del pengar under ett läsår.

Mycket eget ansvar

Studier på högskolan äger ofta rum i form av föreläsningar. De brukar inte vara obligatoriska att gå på men man kan räkna med att det mesta som tas upp där också kommer på tentan. Att missa flera föreläsningar kan alltså göra att man får läsa en hel del mer i kurslitteraturen. Många som undervisar ser också gärna att man faktiskt går på föreläsningarna för att man ska kunna diskutera med andra studenter. Överlag läggs det mer ansvar på studenten under högskoletiden. Läraren har inget ansvar för att studenten ska tillgodogöra sig kunskaperna utan det är studenten själv som får se till att läsa det som denne instrueras till.

Större tentor istället för små prov

I grundskolan och på gymnasiet kan man ofta ha mindre prov i olika ämnen flera gånger i månaden. På högskolan har man istället en större tentamen som avslutar varje kurs. Om kursen innefattar många olika ämnen eller delkurser kan det dock finnas en tentamen efter varje delkurs. En tenta tar i genomsnitt tre till fyra timmar att skriva och det är flera sidor med frågor som ska besvaras väldigt ingående.

Läxhjälp även för högskoleutbildningar

Läxhjälp även för högskoleutbildningar

Man kan tro att man är förberedd för vidareutbildningar och högskoleutbildningar när man gått ut gymnasiet. Man kan tro att efter att ha studerat i så många år av sitt liv är man redo för nästa steg och moment. Men att studera på högskola är inte alltid så enkelt som man först kan tro.

Att studera på högskole- och universitetsnivå kan vara lite svårare än man förväntat sig. Det är ett helt annat inlärningssätt och system. Det kan göra att man till en början kan tycka att det är väldigt förvirrande och svårt att hänga med i studierna. Ofta blir lektionerna mycket större föreläsningar vilket bidrar till en mindre direkt kontakt med sin lärare. Det mesta av kontakten med läraren sker via mail och därför kan det också ta längre tid att få hjälp. Detta bidrar till att man inte alltid kan få den hjälp man behöver när man inte förstår något eller hänger med.

Men även på högskola har man möjlighet till att få läxhjälp för att kunna klara av sina studier. På detta sätt kan man få hjälp online, genom en privatlärare eller en studdybuddy. Detta underlättar studierna väldigt mycket, speciellt när man ännu inte blivit van vid det nya systemet. Detta passar även de som inte tycker att det är jobbigt med högskolesystemet.

Oavsett när under studieåren man har svårigheter har man alltid möjlighet att få hjälp med olika ämnen på de sätt som passar en bäst. Så istället för att känna panik för att man inte kan hänga med på föreläsningarna eller om man har svårt att förstå specifikt ämne eller kanske fler så finns det alltid möjlighet till att få hjälp.

Statsvetenskap och social tillit i Sverige

Statsvetenskap och social tillit i Sverige

Bo Rothstein är professor vid statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Där är hans främsta roll att vara med och driva ett forskningsprogram som kallas för “the Quality of Government Institute”. I den rollen har Rothstein tillskansat sig stora kunskaper om hur tilliten mellan människor ser ut i Sverige. En del av dem presenterade han nyligen i en forskarhearing som gavs för Riksdagens konstitutionsutskott. Social tillit är ett exempel på en av de frågor som du kan undersöka om du studerar statsvetenskap.

Om du ska ha en chans att bli lika smart som Bo Rothstein är det en utbildning du ska skaffa. När du gjort det ska du sätta dig ner och fundera: “vad vill jag göra?”. Du kommer såklart inte att komma fram till ett svar på frågan. Det är få som gör det ärligt talat, de flesta bara bestämmer sig för något som känns “ok”. Hur som helst. Om du utbildar dig kommer du däremot att komma fram till ett antal lysande idéer. Dem ska du skriva upp. Var ska du göra det? I en Kontorslokal såklart. Workaround erbjuder flexibla lösningar, det spelar med andra ord ingen roll hur länge du vill hyra lokalen. De fixar någonting åt dig. Flexibelt och tryggt.

Tillit – viktigt för hur väl ett land fungerar

När Rothstein analyserar tilliten i Sverige tar han hjälp i teorier som utvecklats av den amerikanske statsvetaren Robert Putnam. Enligt Putnam har ett samhälle olika typer av kapital bland annat fysiska, naturtillgångar och inte minst socialt kapital. Det sistnämnda menar han kan vara det viktigaste. Med socialt kapital syftar han på mellanmänsklig tillit, det vill säga om vi tenderar att lita på att människor vi inte känner i regel är hyggliga.

Länder och regioner med starkt socialt kapital tenderar att fungera bättre. Bland effekterna av hög social tillit märks till exempel att demokratin fungerar bättre, den ekonomiska tillväxten blir högre, kriminaliteten lägre och att civilsamhället blir mer aktivt.

Sverige har hög social tillit – i en internationell jämförelse

På Göteborgs universitet började Rothstein studera frågan om tillit i Sverige år 1986. Han har fortsatt sedan dess. Hur ser då tilliten ut i Sverige idag? Tilliten ser vid en första anblick ut att vara konstant i Sverige sedan 50-talet. Runt 58% av Sveriges medborgare känner hög tillit till att främlingar är bra människor. Internationellt sett har vi väldigt hög tillit. Rothstein jämför med Italien där någonstans runt 20% av medborgarna svarar att de litar på främmande människor. Samma förhållande ser man när det gäller tilliten till offentliga institutioner som vård, polis, skola och omsorg. Även där ligger vi högt. Vi halkar dock efter några av våra skandinaviska grannländer. I både Norge och Danmark litar de mer på sina samhällsinstitutioner.

Ekonomi på högskolan

Ekonomi på högskolan

Som student kan man väldigt snabbt upptäcka att det inte alltid är så lätt att klara sig ekonomiskt. Man ska betala hyra, el, telefon, internet och mat. Dessutom tillkommer ofta resor till och från skolan samt kurslitteratur. Det är med andra ord inte speciellt billigt att vara studerande. Det är också menat att studenten ska kunna spara pengar till sommaren då inget studiemedel betalas ut. Hur det ska gå till är lite oklart. Ett studiemedel inklusive lån är på knappt 10 000 kronor varje månad. Det ska studenten klara sig på, trots att en hyra för en vanlig bostad ligger på närmare 5000 och ibland mer. Det hjälper inte ens att hyra ett studentrum. I större studentstäder är det lång kö för att få ett rum och dessutom kostar de lika mycket som en vanlig lägenhet. I studentrummen får man inte heller bo kvar under sommarlov eller jullov och då måste man bekosta flytt med mera också. Men hur kan man som student lösa sin ekonomiska situation?

Låna pengar

Det är antagligen inte någon slump att antalet tagna smslån bara ökar och ökar. Det är nämligen många studenter som ansöker om dem eftersom lånen sällan har något krav på högre inkomster. Pengarna betalas också ut snabbt och det passar studenten perfekt. Som student måste man dock tänka på att pengarna ska betalas tillbaka efter en tid.

Ta ett extrajobb

Ett alternativ kan också vara att ta ett extrajobb. Att arbeta samtidigt som man studerar på heltid kan dock vara ganska jobbigt. Det tar en hel del tid att plugga inför tentor och det kan vara svårt att hinna med allt. Många år blir flera studenter utbrända just på grund av att de tar på sig för mycket arbete, studerande med mera. Man kan inte bortse från att studenterna inte har det helt lätt. att Att arbeta lite på helgen kan låta lätt men om man studerar varje dag i veckan är det ofta så att man måste sköta sitt hem, tvätt och annat under helgen.

Studera även på sommaren

Ett sätt att få pengar även på sommaren är genom att helt enkelt studera även då. På så sätt kan man få ut studiemedel och lån för ytterligare ett par veckor. Det kan underlätta en hel del. Det är inte helt omöjligt att klara sig på pengarna med tanke på att en del studentlägenheter har hyresfria månader. Då behöver man helt enkelt inte betala någon hyra. Som student kan det löna sig att leta lite extra efter just sådana lägenheter om man vet med sig att det kanske blir knapert med pengar under delar av året.

Även om man studerar på sommaren och får pengar måste man komma ihåg att de sedan ska betalas tillbaka. Det är lätt att glömma bort det under studietiden.

Sök till högre utbildning!

Sök till högre utbildning!

Du som besöker den här sidan funderar förmodligen redan på att studera på universitet eller högskola. Då har du redan besegrat det första hindret. För att komma in på en utbildning måste man först bestämma sig för att man vill plugga vidare. För att komma in på sin drömutbildning kan det vara bra att förbereda sig för högskoleprovet 2019. Högskoleprovet kan vara bra att göra om din drömutbildning också är de flesta andras drömutbildning. Då har du möjligheten att konkurrera om platserna i ännu en urvalsgrupp.

Om du inte har någon drömutbildning du vill läsa eller inte riktigt vet vad du vill finns det några tips. Börja studera något medan du funderar. Det är aldrig bortkastad tid att ta poäng från högre studier och kanske upptäcker du vad du är intresserad av under den där första eller andra terminen. Det är också bra att prova på att studera för att känna efter hur det är med den omtalade tentastressen och annat på universitetet som du kanske oroar dig för. Du märker att det inte är så farligt som du tror.

I Sverige finns det ett stort problem med högre studier, samtidigt som detta problem är något fantastiskt bra. Det är det faktum att det finns ett stort utbud av olika utbildningar att välja bland. Det kan hämma den som inte riktigt har ett bestämt mål utstakat för sig eller som kanske blir helt paralyserad av alla valmöjligheter. Har du sådana problem bör du absolut ta kontakt med en studie- och yrkesvägledare som kan hjälpa dig att komma på vad du egentligen vill. Du ska inte heller stressa upp dig över att du måste bestämma dig under gymnasietiden för vad du ska plugga och sedan ägna resten av ditt liv åt. Det är ingen fara att prova på olika utbildningar innan du hittar rätt, det gör väldigt många studenter. Sedan kanske din speciella kombination av olika kurser leder fram till att du kommer på något ganska unikt som du kan arbeta med.

Har du valt fel inriktning på gymnasiet är inte detta heller något problem. Du har rätt att komplettera med gymnasiekurser på KomVux för att bli behörig till högre studier. Har du valt fel gymnasieutbildning kan du lätt läsa upp betyg i de ämnen som saknas för din behörighet, eller göra särskilda prövningar i dessa ämnen. I Sverige finns alla möjligheter öppna för att studera på universitet och högskola.

En annan fantastisk sak i Sverige är att utbildningarna är gratis. Det är faktiskt något vi alla borde vara tacksamma för. I Sverige är det inte föräldrarnas ekonomi som avgör vem som ska få studera, åtminstone inte nu längre. Eftersom du har alla möjligheter i Sverige att läsa vidare efter gymnasiet tycker jag verkligen att du borde ta chansen. Du blir mer bildad, får nya vänner för livet och du skaffar dig förhoppningsvis ett bättre och roligare yrke på kuppen.

Varför högskoleutbildning?

Varför högskoleutbildning?

Utbildning är en av de viktigaste grundpelarna i ett samhälle, både för dess individer och för själva samhället i sig, och idag är detta mer aktuellt än någonsin. Om ett land har många utbildade medborgare innebär det att saker som forskning, mänskliga rättigheter och demokrati inte bara upprätthålls men också går framåt. Det är också ett viktigt vapen i kampen mot arbetslöshet och främjar den personliga utvecklingen för den som väljer att studera. Som tur är kan man i Sverige studera oavsett ålder och social status, medan man i andra länder måste låna pengar eller vara rik för att få gå på högskola.

Vad skall man studera?

Valet är inte alla gånger lätt! Även om man har möjlighet och är sugen på att studera så finns det många olika vägar att gå och många upplever att

hur man skall välja är ganska så svårt. Skall man tänka med huvudet, till exempel vilka utbildningar som mest troligt ger garanterat jobb, eller med hjärtat, det vill säga läsa det man verkligen är intresserad av? Går det att kombinera båda sakerna?

Svaret är naturligtvis mycket individuellt men över lag så går det faktiskt att kombinera jobb och intresse, även om man ibland får kompromissa. Om man väljer att plugga arkeologi så kan man kanske inte hoppas på att bli den nya Indiana Jones med en gång, men å andra sidan kan man kombinera studierna med en lärarutbildning i historia. Som lärare har man ofta lite längre ledigheter och är man riktigt passionerat intresserad av antikens kulturer kan man ge sig iväg på utgrävningsprojekt under semestern. Så småningom kommer det att komma fler och fler tillfällen och till sist blir man kanske en heltidsarkeolog och föreläsare.

Inte bara jobb

Vad man aldrig får glömma med högskoleutbildning är att den inte enbart handlar om att skaffa jobb. Även om detta är en viktig faktor så är alla former av utbildning så mycket mer än det! Att få vidga sina horisonter, lära sig kritiskt tänkande, bidra med egna idéer och forskning ger en känsla av tillfredsställelse och mening. Det mesta tyder på att vi bara får det här livet, och en högskoleutbildning kan bli en fantatsisk väg att uppnå sitt fulla potential, både som individ och som medlem i sitt samhälle. Väljer man dessutom att studera utomlands får man nya erfarenheter och tillgång till andra språk, medan man på hemmaplan kan skaffa vänner för livet.

Högskoleprovet

Högskoleprovet

Vill du komma in på din drömutbildning men behörighetskraven är för höga? För många med betyg som inte riktigt når upp till kraven, kan ett högskoleprov vara vägen in till drömutbildningen och jobbet du länge har drömt om. För att få höga poäng i högskoleprovet krävs dedikation till att plugga in det som krävs. Och det är aldrig för sent att börja öva. Det finns flera olika sätt därute på internet för att hitta ett sätt att få full pott och här tar vi upp några exempel. Nu kör vi!

Bli behörig till högskoleutbildningen så här

Kolla först hur mycket högskolepoäng som krävs till din drömutbildning. Det är det lätta. Det mer kluriga är hur man lyckas på högskoleprovet. Ett viktigt tips är att mängdträna, alltså att göra flera gamla högskoleprov och se vad du är svag i. Träna sedan dessa områden extra mycket. Det gäller också att klocka sig själv för att se vilka delar man behöver mer tid för. Eftersom provet går på tid har du generellt inte tid att fundera för länge på en fråga du inte förstår. Mattedelen är baserad på “Matte 1” och “Matte 2”, mer behöver du inte läsa på.

Kolla upp behörighetskraven för högskoleutbildningen

Högskoleprovet kom till för att ge studenter en andra chans när deras betyg inte blev tillräckliga. Kolla upp antagningsstatistiken för din drömutbildning genom bland annat antagningspoäng.se. Men kom ihåg att du måste vara behörig på samma villkor som de andra, alltså att du måste ha läst de kurser som krävs. På så vis kan du bli uttagen i en särskild urvalsgrupp där du konkurrerar bland andra som har samma behörighet och också har gjort högskoleprovet. Detta sker automatiskt. Har du frågor om högskoleprovet ska du vända dig till Universitets- och högskolerådet, UHR. Nästa tillfälle för högskoleprov sker i april 2017.

Kungliga Tekniska högskolan

Kungliga Tekniska högskolan

Kungliga Tekniska högskolan, som förkortas KTH, är Sveriges främsta tekniska universitet. Sedan universitetet startade år 1827 har KTH utvecklats till att idag vara ett av de ledande tekniska universiteten i Europa och en framträdande arena för forskning och utveckling med forskare och studerande från hela världen. KTH arbetar numera med fokus att skapa långsiktiga lösningar på några samtidens primära utmaningar som är miljöhotet med klimatförändringar och hållbar energiförsörjning, den alltmer ökande globala urbaniseringen och ett kvalitativt liv hos en åldrande befolkning som ökar snabbt. Arbetet sker tillsammans med det globala näringslivet och samhällen i internationella forskningssamarbeten med universitet och högskolor över hela världen vilket ger studerande och forskare ett mycket brett och djupt kontaktnät. KTH har fyra större campus i regionen Stockholm och samtliga av dem är placerade inom samma närområde som världsledande företag inom ämnesområdet, vilka tillsammans har över 12 000 studenter, och 2 000 doktorander samt 3 700 heltidsanställda.

Studera ämnen på KTH

Forskning och utbildning inom KTH:s olika ämnesområden omfattar såväl naturvetenskap som alla grenar inom teknik samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, teknisk historia och filosofi. Här finns tio olika ämnesområden med tillhörande utbildningar som till exempelvis till arkitekt, civilingenjör och högskoleingenjör inom mängder av inriktningar, lärare och forskare inom framtidens yrkesområden. Innovationstakten är hög på KTH, och många av de institutioner som finns bedriver kreativ forskning vars resultat ännu inte nått ut till gemene man. KTH är känt för sin struktur i undervisningen men även för det ibland kreativa kaos som kan tyckas råda när de studerande får styra sin egen tid och bedriva sina studier på annan ort. Utbytesstudier finns på KTH och är den klart vanligaste formen av utlandsstudier. Utan att betala någon avgift kan studenten byta ut kurser vid KTH mot andra kurser som ges ett av KTH:s partneruniversitet någonstans i världen. Många studenter gör också examensarbeten eller forskarstudier utomlands, och kan söka stipendier för att finansiera detta. På KTH finns en mängd personer som är anställda för att hjälpa den studerande med stipendier, ansökningar och studiefrågor. Många former för de studerandes samvaro gör det också enkelt att diskutera med andra hur de lagt upp sina studier.

Ett bra jobb efter studierna

När du påbörjar dina studier är det inte helt säkert att det jobb du kommer att ta efter studierna finns. Den höga innovationstakten innebär att flera av de uppfinningar och utvecklingsprojekt som tas fram på KTH kommer att behöva anställda som arbetar med just dessa frågor. Den hållbara energiförsörjningen, exempelvis kommer att kräva utbildade personer i framtiden. Visst kan du söka upp netjobs.com efter studierna, men det kan vara lika bra att börja med det, innan du valt vilken inriktning du vill studera. Här hittar du arbeten för framtiden, och arbeten som kommer att utveckla framtiden – kanske tillsammans med dig, om du väljer att studera på KTH. Är du mycket osäker på vad du vill kan du alltid söka en av de nätbaserade fristående kurserna som ges på KTH för att känna dig för inom ett tilltänkt stuideområde. Trivs du bra kan du stanna för en kandidat-, masters- eller en doktorandutbildning. Det finns oändligt många möjligheter på ett av världens ledande tekniska universitet.

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges lantbruksuniversitet, förkortat SLU, är ett statligt universitet som fick sin nuvarande form 1977. Lantbrukshögskolan, Skogshögskolan, Veterinärhögskolan, Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg och Veterinärinrättningen i Skara slogs det året ihop till en enda högskola; SLU. Flera av skolorna hade en lång historia, Veterinärinrättningen grundades till exempel år 1775, så även om SLU är tämligen ny så har dess olika beståndsdelar funnits desto längre. SLU har utbildningar på flera platser runt om i landet, men dess huvudsäten ligger i Ultuna, Umeå, Alnarp och Skara. År 2015 hade skolan 3812 heltidsstuderande och 638 doktorander. Medan de flesta statliga universitet och högskolor i Sverige lyder under utbildningsdepartementet så är det istället näringsdepartementet som har hand om SLU och dess utbildningar. Skolan erbjuder både yrkesutbildningar samt kandidat- och masterexamen i alla möjliga ämnen inom djurvård och lantbruk. Ett axplock innefattar bland annat utbildningar som jägmästare, veterinär, lantmätare, skogsmästare, trädgårdsingenjör och utbildning inom husdjursvetenskap, biologi och ekonomi.

Mer än bara skola

SLU är dock så mycket mer än bara ett universitet för utbildning. Skolan bedriver också forskning på flera platser runt om i landet. Vid Lövsta forskningscentrum pågår hela tiden olika forskningsprojekt som strävar efter att förbättra den moderna djurhållningen. Här finns både grisar, höns och kor och studenterna på SLU använder Lövsta både för utbildning och forskning. Vid Svartberget finns 2 500 hektar skog som ägs av Sveaskog men förvaltas av SLU. Här är forskningen istället inriktad mot skog och verksamheter som avrinningsområden och myrens ekosystem. Som en del av ICOS (Integrated Carbon Observation System) sker även forskning på växthusgaser. På SLU:s campusområde i Skara kan man också hitta Veterinärmuseet, det enda i sitt slag i Sverige. Med hjälp av bilder, filmer och föremål får man här ta del av veterinäryrkets utveckling under 250 år. populära “Bonde söker fru”, som hösten 2017 kör sin tolfte säsong, har väckt svenskarnas intresse för landsbygden och arbetet som utförs där. Huruvida programmets popularitet gjort att fler sökt utbildningar på SLU är svårt att säga, men det är inte omöjligt att en hel del studenter lockats till skolan efter att ha fått en ny bild av livet på landet.

“Jordbruk” i liten skala

Och visst är det lätt att bli inspirerad av både SLU och Bonde söker fru. Det är många som drömmer om att köpa sig ett hus eller en gård på landet, kanske ha några höns eller får och odla sina egna grönsaker. Men även om drömmen kan verka långt borta så är det inte svårt att genomföra den i mindre skala. Om man bara har en trädgård så är det lätt att plantera sallad och potatis i ett soligt hörn av den, och i ett växthus trivs tomater och chili också bra. Även en mellanstor balkong kan inhysa en odlingslåda eller två och ändå ha plats för fikabordet. Det viktigaste är hur mycket tid man lägger på sin trädgård. Ju mer tid och kärlek den får, ju finare kommer den bli. Även verktygen som används kan göra stor skillnad. En trädgårdsarkitekt kan använda Al-ko gräsklippare , men det kan även den som bara har sin egen trädgård att ta hand om. En väl omhändertagen trädgård är en vacker trädgård.

accelerate