I de allra flesta fall behöver man ha någon form av högskoleutbildning för att komma vidare i sitt yrkesliv. Så är till exempel fallet om man vill bli präst, läkare, advokat, veterinär eller forskare. Men vad skiljer en högskoleutbildning från till exempel en grundskole- eller gymnasieutbildning?
Studenten måste ha eget material
När det kommer till studier på högskolan måste studenten ha allt material själv. Det innefattar pennor att skriva med, en dator eventuellt, block och all nödvändig kurslitteratur. Just kurslitteraturen kan ibland lånas på bibliotek. I annat fall får studenten köpa böckerna och det kan kosta en hel del pengar under ett läsår.
Mycket eget ansvar
Studier på högskolan äger ofta rum i form av föreläsningar. De brukar inte vara obligatoriska att gå på men man kan räkna med att det mesta som tas upp där också kommer på tentan. Att missa flera föreläsningar kan alltså göra att man får läsa en hel del mer i kurslitteraturen. Många som undervisar ser också gärna att man faktiskt går på föreläsningarna för att man ska kunna diskutera med andra studenter. Överlag läggs det mer ansvar på studenten under högskoletiden. Läraren har inget ansvar för att studenten ska tillgodogöra sig kunskaperna utan det är studenten själv som får se till att läsa det som denne instrueras till.
Större tentor istället för små prov
I grundskolan och på gymnasiet kan man ofta ha mindre prov i olika ämnen flera gånger i månaden. På högskolan har man istället en större tentamen som avslutar varje kurs. Om kursen innefattar många olika ämnen eller delkurser kan det dock finnas en tentamen efter varje delkurs. En tenta tar i genomsnitt tre till fyra timmar att skriva och det är flera sidor med frågor som ska besvaras väldigt ingående.