Högre utbildning

Funderar du på att studera utomlands under din högskoletid? Det är en tanke som kittlar många, och med god anledning. Att delta i ett internationellt utbytesprogram är inte bara en chans att uppleva en ny kultur och ett annat land – det är en investering i din framtid som kan öppna dörrar du inte ens visste fanns. Genom åren har jag sett otaliga studenter återvända från sina utbyten förvandlade, med nya perspektiv, ökat självförtroende och en djupare förståelse för både sitt ämne och världen. Den här artikeln är tänkt som din guide genom möjligheterna, från de första funderingarna till de praktiska stegen, för att hjälpa dig att förverkliga drömmen om utlandsstudier.

Varför utbytesstudier är mer än bara en resa

Många tänker kanske på utbytesstudier som en spännande paus från vardagen, en chans att resa och se sig omkring. Och visst, det är en del av upplevelsen. Men den verkliga rikedomen ligger djupare. Akademiskt sett ger det dig tillgång till nya infallsvinklar och undervisningsmetoder inom ditt ämnesområde, vilket kan ge en ovärderlig bredd till din svenska examen. Som Chalmers framhåller, får du möjlighet att studera i en internationell miljö och utveckla en global kompetens. Språkligt är det en oslagbar möjlighet till immersion – att använda ett främmande språk i vardagen, i föreläsningssalen och med nya vänner, ger en helt annan nivå av flyt än vad klassrumsundervisning kan erbjuda. Personligen är det en resa i självständighet och anpassningsförmåga. Att navigera i en ny miljö, lösa oväntade problem och bygga upp ett socialt liv från grunden utvecklar färdigheter som är guld värda, både privat och professionellt. Dessutom bygger du ett internationellt nätverk av kontakter – kurskamrater, lärare, vänner – som kan vara ovärderligt för din framtida karriär, något som många arbetsgivare värdesätter högt.

Hitta din väg ut i världen: Olika program och möjligheter

När du väl bestämt dig för att utforska möjligheten till utbytesstudier, möts du av en rad olika program och avtal. Det kan kännas överväldigande till en början, men de flesta svenska högskolor har väletablerade strukturer för att hjälpa dig hitta rätt. De vanligaste vägarna går genom de stora, organiserade programmen eller genom specifika avtal som din högskola har slutit. Kom ihåg att det primära sättet för många svenskar att studera utomlands är just genom dessa avtal, vilket Studentum.se belyser.

Erasmus+ Din biljett till Europa

Erasmus+ är förmodligen det mest kända utbytesprogrammet och EU:s flaggskepp för utbildningssamarbete. Det ger dig möjlighet att studera vid ett partneruniversitet i ett annat europeiskt land i 3 till 12 månader, eller göra praktik (Verksamhetsförlagd utbildning, VFU) i minst 8 veckor (enligt Karolinska Institutets information för deras studenter). En stor fördel med Erasmus+ är att du oftast inte betalar några terminsavgifter vid värduniversitetet och dessutom får ett stipendium som bidrar till att täcka dina merkostnader. Programmet är otroligt omfattande. Intressant nog har Sverige historiskt sett haft relativt lågt deltagande jämfört med andra länder, vilket en rapport från Universitets- och högskolerådet (tidigare Internationella programkontoret) visade redan 2008. Det finns alltså en fantastisk, kanske underutnyttjad, möjlighet här för dig som svensk student.

Nordplus Utforska dina nordiska grannländer

Om du är mer nyfiken på våra nordiska grannländer är Nordplus programmet för dig. Det fokuserar på utbyten inom Norden och Baltikum och möjliggör ofta kortare studieperioder (från 4 veckor) eller praktik. Precis som med Erasmus+ kan du få ett stipendium. Vissa program, som de inom vård och omsorg vid Högskolan Väst, har särskilt starka Nordplus-samarbeten. Det är ett utmärkt sätt att få insikt i hur ditt ämnesområde hanteras i ett närliggande land.

Bilaterala avtal och INK Världen utanför Europa

Vill du resa längre bort? Då ska du titta på din högskolas bilaterala avtal. Det är direkta avtal mellan ditt svenska lärosäte och universitet i andra delar av världen. Villkoren varierar, men ofta innebär dessa avtal att du slipper betala terminsavgift eller får en reducerad avgift vid värduniversitetet. Högskolan Väst har till exempel bilaterala avtal med universitet globalt. Vissa institutioner, som Karolinska Institutet, har även specifika program som INK-avtalen (Internationellt Utbyte Karolinska Institutet) för utomeuropeiska utbyten inom vissa program, till exempel Sjuksköterskeprogrammet. Dessa avtal öppnar dörren till en hel värld av akademiska möjligheter.

Praktik och fältstudier Kombinera teori med internationell erfarenhet

Utbytesstudier handlar inte bara om att sitta i föreläsningssalar. Många program erbjuder, eller kan kombineras med, möjligheter att få praktisk erfarenhet utomlands. Du kan göra din VFU eller praktik via program som Erasmus+ eller specifika avtal. För teknik- och naturvetenskapsstudenter finns IAESTE (en internationell organisation som förmedlar praktikplatser inom teknik och naturvetenskap), som nämns av Högskolan Väst. Om du skriver uppsats eller examensarbete kan du genomföra fältstudier utomlands, vilket Högskolan i Borås lyfter fram som en möjlighet, och även här finns ofta stipendier att söka.

Kortare program och Free Mover Alternativa vägar

Om ett helt år eller en termin känns för långt, eller om du vill prova på olika ämnen, kan kortare program vara ett alternativ. Vissa universitet erbjuder så kallade ’Study Abroad’-program på 1-2 terminer där du kan läsa fristående kurser, ibland med möjlighet att tillgodoräkna dem senare. Kolla med ditt internationella kontor eller externa aktörer som KILROY om sådana möjligheter. Och vad händer om din drömdestination inte finns med bland din högskolas partneruniversitet? Då kan du överväga att åka som ’Free Mover’. Det innebär att du själv organiserar hela utbytet – från ansökan till kursval och boende. Det kräver mer jobb, men ger full flexibilitet. Högskolan Väst nämner detta som ett alternativ för sina studenter.

Från dröm till destination: Ansökan och planering steg för steg

Att bestämma sig för att åka är första steget, sedan börjar den mer konkreta planeringen. Det är A och O att vara ute i god tid – ansökningsprocessen kan starta upp till ett år innan själva utbytet! Varje högskola har sina egna rutiner och deadlines, så det första du bör göra är att kontakta det internationella kontoret eller din studievägledare på ditt lärosäte. De är experter på just din högskolas möjligheter och krav. Generellt sett innefattar processen följande steg:

• Research & Rådgivning: Börja med att utforska vilka partneruniversitet och program som finns tillgängliga för just din utbildning. Fundera på vad du vill få ut av utbytet – specifika kurser, en viss kultur, språkutveckling? Prata med din studievägledare och internationella koordinatorer. De kan ge ovärderlig vägledning. Externa aktörer som KILROY Education Abroad erbjuder också hjälp, men kom ihåg att ditt hemuniversitets resurser är din primära informationskälla för just utbytesprogram.
• Formella krav: Ta reda på exakt vad som krävs för att vara behörig. Det handlar oftast om att du måste vara registrerad student och ha avklarat en viss mängd högskolepoäng. Många program, särskilt till populära destinationer, har krav på ett visst betygsgenomsnitt (GPA – Grade Point Average). Kontrollera också eventuella språkkrav – behöver du göra ett standardiserat språktest i engelska som TOEFL eller IELTS? Och viktigast av allt: håll koll på ansökningsdeadline! Som exempel kan nämnas att för utbyten läsåret 2025/2026 vid Karolinska Institutets Sjuksköterskeprogram var sista ansökningsdag för både höst- och vårterminen redan den 13 februari 2025.
• Ansökan: När du vet vart du vill söka är det dags att sammanställa din ansökan. Den innehåller vanligtvis ett ansökningsformulär (ofta digitalt via system som Mobility Online), ett personligt motiveringsbrev, ett CV (ofta på engelska) och en aktuell studiemeritförteckning (betygsutdrag från Ladok – det nationella systemet för studieregister). Var noggrann och följ instruktionerna till punkt och pricka.
• Kursval & Learning Agreement: Parallellt med eller efter ansökan behöver du planera dina studier. Undersök kursutbudet vid värduniversiteten (information finns oftast på deras webbplatser) och diskutera med din programansvarige eller studievägledare vilka kurser som kan tillgodoräknas i din svenska examen. Detta formaliseras i ett så kallat ’Learning Agreement’ som både du, ditt hemuniversitet och värduniversitetet skriver under.
• Finansiering & Praktiskt: Blir du antagen är det dags för nästa fas. Sök de stipendier som finns tillgängliga via utbytesprogrammet eller din högskola. Ansök om studiemedel från CSN för utlandsstudier – reglerna skiljer sig lite från studier i Sverige. Om du ska studera utanför EU/EES behöver du troligen söka visum. Se också över ditt försäkringsskydd; ofta ingår en försäkring via universitetet eller programmet, men det är viktigt att veta vad som gäller.

Förverkliga din utlandsdröm Förväntningar och framtid

Det är lätt att drömma sig bort till exotiska platser och spännande upplevelser, men det är också viktigt att ha realistiska förväntningar. Studier utomlands är just det – studier. Värduniversitetet förväntar sig att du presterar på samma nivå som deras egna studenter, och arbetsbördan kan vara minst lika hög, ibland högre, än vad du är van vid hemifrån. Språket kan vara en utmaning i början, även om du har goda förkunskaper. Att följa föreläsningar, delta i seminarier och skriva tentor på ett annat språk kräver extra energi och anpassning. Samtidigt är det just dessa utmaningar som gör upplevelsen så utvecklande.

Att vara ambassadör och hantera utmaningar

Kom också ihåg att du under din tid utomlands är en representant för ditt svenska lärosäte. Som Karolinska Institutet påminner sina utbytesstudenter om, förväntas du agera som en god ambassadör. Det handlar om att visa respekt för värdlandets kultur och akademiska miljö, och att dela med dig av dina egna erfarenheter på ett positivt sätt. Det kommer att finnas stunder av hemlängtan och kulturkrockar, men också otroliga möten och insikter som väger upp det tusenfalt. Var beredd på att det krävs engagemang, men att belöningen är stor.

Utbytet som en investering i din framtid

Att åka på utbyte är så mycket mer än bara en termin eller ett läsår i ett annat land. Se det som en strategisk investering i dig själv och din framtid. De erfarenheter du samlar på dig – akademiska, språkliga, kulturella och personliga – formar dig och ger dig verktyg som du kommer att ha nytta av resten av livet. Den internationella kompetens och det globala nätverk du bygger upp är precis vad många arbetsgivare söker i en alltmer sammanlänkad värld, en poäng som även Chalmers och Högskolan i Borås lyfter fram. Som nämnts tidigare är den vanligaste vägen genom de etablerade utbytesavtal som din egen högskola erbjuder. Så mitt råd till dig är: våga ta steget! Börja utforska dina möjligheter redan idag. Prata med ditt internationella kontor, inspireras av andras berättelser (som Anna och Hugos från Borås som åkte till Australien) och fundera på hur en utlandsvistelse kan bli en del av just din unika utbildningsresa. Världen väntar, och genom högskolans utbytesprogram ligger den öppen för dig.

En ledarskapsutbildning är den bästa utbildningen för dig som vill ta nästa steg i karriären. Den är ett utmärkt komplement till din högskoleutbildning och gör dig till en bättre ledare. Det är en särskild utbildning för personer som nyligen blivit chefer eller som vill bli chefer. Oavsett vad du studerat tidigare kan du vidareutbilda dig och få spetskompetens inom ledarskap.

Vad är en ledarskapsutbildning?

En ledarskapsutbildning är en utbildning som ger kunskaper om teorier, modeller och begrepp inom området ledarskap. Utbildningen brukar även träna deltagarnas förmåga att använda dessa kunskaper. Det finns många olika aktörer som erbjuder ledarskapsutbildningar och kvaliteten varierar. Därför är det viktigt att välja en erfaren utbildningsleverantör som är specialiserad på just ledarskap. Mgruppen är det bästa valet om du vill ha en gedigen ledarskapsutbildning för ambitiösa yrkesmänniskor. De erbjuder flera olika nivåer, vilket gör att du kan hitta en ledarskapsutbildning för just din situation. Sedan 1931 har Mgruppen utbildat chefer och andra yrkesverksamma att interagera, reflektera och öva sitt ledarskap och självkännedom. Syftet med utbildningen är att deltagarna ska kunna omsätta kunskaperna direkt i vardagen. Mgruppen erbjuder utbildningar på grundnivå såväl som till erfarna chefer. De har även distansutbildningar.

Varför studera ledarskap?

Det finns många anledningar till varför det är bra att studera ledarskap. Dels ger det dig kunskap och verktyg att hantera svåra situationer som kräver gott ledarskap. Det kan exempelvis vara svåra samtal, leda under kris, motivera personal och ta tuffa beslut. En bra ledarskapsutbildning ger även spännande och lärorika samtal med coacher såväl som andra deltagare. Det skapar ett nätverk av ledare och chefer som kan vara mycket givande för framtiden. Att dela med sig av erfarenheter är ofta väldigt lärorikt, framför allt när deltagarna kommer från olika branscher och bakgrunder.

En ledarskapsutbildning är en investering som ger dig möjlighet att utvecklas både som ledare och person. Utbildningen gör dig bättre rustad för utmaningar både i arbetslivet och privat. Att vara en bra ledare innebär bland annat att motivera de anställda och att se till att de trivs. Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för att arbetsmiljön är bra, men cheferna spelar stor roll för att förverkliga strategin i praktiken. En dålig arbetsmiljö kan vara dåligt för företagets anseende, men även produktiviteten eftersom de anställda inte trivs.

Vem bör gå en ledarskapsutbildning?

En ledarskapsutbildning rekommenderas bland annat till följande personer:

• Nyblivna chefer eller andra ledarskapsroller inom en organisation, exempelvis projektledare.
• Chefer utan tidigare chefs- eller ledarskapsutbildning.
• Personer med ett stressigt schema som inte har tid att gå en utbildning på heltid.

I princip alla har nytta av att gå en ledarskapsutbildning, men det är särskilt givande för yrkesverksamma som vill ta nästa steg i karriären. En utbildning i ledarskap är ett bra sätt att komplettera din högskoleutbildning och ge dig värdefulla verktyg för en mer senior roll. De flesta ledarskapsutbildningar är inte branschspecifika, vilket gör att alla olika bakgrunder kan ha nytta av spetskompetens inom ledarskap.

Drömmer du om att stå på scen? Eller kanske vill du hellre stå bakom en kamera, flyga genom luften, klippa musik eller sätta ihop den grymmaste festivalen? Oavsett hur du vill vara kreativ så finns det en utbildning för dig på högskolenivå som kommer förbereda dig för en karriär inom den kreativa sektorn.

Varför kreativ utbildning?

Måste man verkligen ha en högskoleutbildning för att hålla på med musik eller teater? Svaret är både ja och nej. Det går absolut att hitta kreativa jobb utan en högskoleutbildning, men genom att ha gått vid exempelvis Stockholms konstnärliga högskola så ökar chanserna att få ett jobb. Att ha det på sitt CV är en tydlig markör av vad du kan och genom utbildningen kommer du också få kontakter i branschen som är ovärderliga.

Vad ska du tänka på?

Kreativa utbildningar skiljer sig en del i sitt upplägg från de mer akademiska högskoleprogrammen. Först och främst har de i regel andra ansökningsperioder. De flesta kreativa utbildningar kräver ansökningsprover och ansökningsperioden brukar därför ligga på vintern så att proverna kan genomföras eller lämnas in under våren. De har inte heller antagning varje år så det gäller att ha koll när sökningarna öppnar. Klasserna är också i regel mycket mindre än på andra utbildningar. Ibland tas det bara in så få som 4-5 personer i en klass så konkurrensen är stor.

Vad finns det för utbildningar?

I Sverige erbjuds det fler kreativa högskoleutbildningar. Du kan utbilda dig till skådespelare, regissör, manusförfattare, kostymör, illustratör, dansare, operasångare, musiker, producent och mer därtill! De kreativa utbildningarna finns bland annat i Luleå, Piteå, Stockholm, Göteborg och Malmö.

Eftersom det kan vara stor konkurrens om platserna kan det vara bra att gå en förberedande linje på exempelvis en folkhögskola där du kan utveckla din kreativitet och jobba fram arbetsprover inför ansökan.

Högskoleutbildningen är slutförd och du står inför din första tjänst som chef. Att leda andra är inte en helt lätt uppgift, även om den också är utvecklande och rolig. Genom att komplettera din befintliga utbildning med en kurs i ledarskap kan du bli varmare i chefskläderna.
Det kan vara så att du har all den teoretiska kompetens som behövs i din arbetsroll, ändå känner du dig lite osäker i din roll som chef. Det kan nästan kännas som att något fattas. Genom att läsa en kurs i coachande ledarskap kan du bli tryggare i din roll. En sådan kurs lär dig bland annat hur du lyfter andra och får dem att utveckla sin kompetens.

Så är en bra chef

Titta tillbaka på ditt eget arbetsliv. Säkert har du råkat ut för både bra och riktigt dåliga chefer. De chefer som varit bra har med all säkerhet varit sådana som haft kompetensen att lyfta dig, sett dina speciella kunskaper och fått dig att känna dig värdefull i din roll. Att vara en bra chef handlar absolut inte om att driva på sina anställda hårt och vara en auktoritär figur som människor är rädda för. Det är en förlegad bild av ledarskap. Att bedriva ett coachande ledarskap är mycket mer fruktbart och kommer att göra personalen mer produktiv.

Alla kan bli en bra chef

Tänker du att du inte passar som chef eftersom du inte är naturligt auktoritär, eller känner du dig kanske för ung? Att vara en bra chef handlar inte om din ålder eller hur du är som person. Det finns många unga fantastiska chefer. Det handlar istället om ditt förhållningssätt till ditt arbete. När du läser en ledarskapsutbildning får du rätt verktyg för att bedriva ett framgångsrikt ledarskap. Du kommer också i kontakt med andra som är i samma situation och som du kan bolla med. Även om du har en klar bild över hur du vill vara som ledare så finns det säkert saker du inte har tänkt på. Genom att utbilda dig inom ledarskap får du tillgång till de sakerna och kan göra ett bättre jobb. Egentligen är det inte så konstigt. Du har läst en lång utbildning för att bli bra inom ditt kompetensområde, så varför skulle ledarskapsrollen komma helt naturligt? Investera i att bli en bra ledare så kommer ditt arbete att bli ännu roligare och mer utvecklande.

En av de viktigaste faktorerna för ett lands välstånd är tillgången på utbildad arbetskraft. Det är helt avgörande att utbildningssystemet kan tillgodose arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft. I Sverige tillgodoses detta behov genom utbildningsplatser på universitet- och högskolor samt genom platser inom yrkesutbildningen. För den enskilde individen är möjligheten att läsa vidare på högskolan ofta en garant för en framtida försörjning. Universitetskanslersämbetet som är en myndighet som arbetar med högskolefrågor har i en färsk rapport slagit fast att det lönar sig ekonomiskt att läsa på högskolan, jämfört med att inte läsa på högskolan överhuvudtaget.

Regeringen bygger ut antalet högskoleplatser

Regeringens ambition är att allt fler ska ges möjlighet att läsa en högskoleutbildning. I maj 2020 så beslutade regeringen att avsätta pengar för att bygga ut högskolan. Regeringen avsatte totalt 333 miljoner under 2021 och 2022 för att möjliggöra ytterligare 2 600 platser på landets högskolor och universitet. Utökningen av högskoleplatser sker framförallt inom de yrken där det råder brist på arbetskraft, framförallt inom vård och omsorg där behovet av arbetskraft är mycket stort. Utökningen av högskoleplatser sker också inom ramen för landets lärarutbildningar. Bristen på behöriga och utbildade lärare har under flera år varit stor och det finns ett stort behov av fler lärare.

Det finns flera vägar in i högskolan för den som vill börja studera

I Sverige finns det många som har viljan och intresset att påbörja en högskoleutbildning, men som inte har tillräckliga betyg. Sverige, till skillnad från många andra länder, har flera olika antagningsgrunder till högre utbildning. Den som inte har behörighet att läsa vidare kan läsa upp sin behörighet genom den kommunala vuxenutbildningen. Den som inte har tillräckliga betyg för att komma in på en viss utbildning kan genomföra en eller flera prövningar i vuxenutbildningen, vilket innebär att man självständigt läser upp en kurs och sedan skriver ett prov i kursen för att höja sitt betyg. Det är även möjlighet att genomföra högskoleprovet för att öka sina chanser att komma in på högskolan.

Stockholms universitet är att ett av Sveriges största och mest ansedda universitet. Läroverket invigdes 1878. Då hette det Stockholms högskola. Status som universitet fick det först 1960.

Att studera vid Stockholms universitet är väldigt fördelaktigt då det är ett mycket bra universitet med ett stort utbud av utbildningar. År 2020 kom SU på plats 181 i analysföretaget QS ranking över världens bästa universitet. På Stockholms universitet finns över 200 program och 1900 fristående kurser som du som student kan välja mellan. På universitetet finns cirka 60 000 studenter och 5000 medarbetare.

Oavsett vilken typ av utbildning du väljer finns det alltid ett stort utbud av arbeten inom bemanning, en bransch som fortsätter att växa. Faktum är att det blir allt vanligare att företag tillsätter vissa tjänster utan att anställa personen i det egna företaget. Istället väljer man att betala ett bemanningsföretag för att tillhandahålla personal för vissa positioner. Har du studerat vid Stockholms universitet är det en bra grund som skapar goda förutsättningar för att hitta arbete och skapa sig en framgångsrik karriär. och detta både i Sverige och utomlands.

Något som gör Stockholms universitet så populärt och borgar för utbildningens höga kvalitet är att det finns så många doktorander och forskare kopplade till universitetet och. Har du inte möjlighet att studera vid Stockholms universitet och befinner dig i södra Sverige är Lunds universitet ett mycket bra alternativ. Universitetet är ett av de äldsta i Sverige och här studerar cirka 40 000 studenter.

Drömmer du om att bygga upp ett eget företag? Även som företagare är det klokt att ha en utbildning. Här kommer tipsen på hur du ska tänka för att skaffa dig rätt utbildning för att lyckas som företagare.

Driva företag

Många företagare har inte mer än en gymnasieutbildning och kan ändå vara mer framgångsrika än personer som gått på universitet. Alla kan driva företag, förutsatt att de har en bra idé och rätt tänk. Det är spännande att gå från idé till handling och att efter ett tag se pengarna komma in på bankontot. Du kan starta ditt företag redan idag, så kan du förbättra din ekonomi under studietiden. Du bör också hitta samarbetspartners att arbeta tillsammans med. Ett tips är att hyra ett konferensrum i Stockholm och brainstorma med blivande partners och kreativa personer, för att på så sätt börja bygga upp företaget redan idag. Samarbete är A och O för att lyckas.

Rätt utbildning

Vilken utbildning som ditt företag kräver beror på vad du ska erbjuda för tjänster och varor. Vissa slags företag, som en egen affär eller städfirma, kräver ingen speciell utbildning, medan du måste vara utbildad jägarmästare på SLU eller elektriker för att kunna erbjuda de tjänsterna. Det första du måste fråga dig är vilken tjänst som du ska erbjuda. Antingen satsar du på att utbilda dig inom området själv, eller så satsar du på en business eller ekonomiinriktad utbildning och anställer folk som ska utföra tjänsten. Det är alltid klokt att läsa några kurser på universitet, då det ger dig ett mer akademiskt tänkande och nya kontakter. Det finns också många privata utbildningar som vänder sig till just företagare som du kan gå.

I de allra flesta fall behöver man ha någon form av högskoleutbildning för att komma vidare i sitt yrkesliv. Så är till exempel fallet om man vill bli präst, läkare, advokat, veterinär eller forskare. Men vad skiljer en högskoleutbildning från till exempel en grundskole- eller gymnasieutbildning?

Studenten måste ha eget material

När det kommer till studier på högskolan måste studenten ha allt material själv. Det innefattar pennor att skriva med, en dator eventuellt, block och all nödvändig kurslitteratur. Just kurslitteraturen kan ibland lånas på bibliotek. I annat fall får studenten köpa böckerna och det kan kosta en hel del pengar under ett läsår.

Mycket eget ansvar

Studier på högskolan äger ofta rum i form av föreläsningar. De brukar inte vara obligatoriska att gå på men man kan räkna med att det mesta som tas upp där också kommer på tentan. Att missa flera föreläsningar kan alltså göra att man får läsa en hel del mer i kurslitteraturen. Många som undervisar ser också gärna att man faktiskt går på föreläsningarna för att man ska kunna diskutera med andra studenter. Överlag läggs det mer ansvar på studenten under högskoletiden. Läraren har inget ansvar för att studenten ska tillgodogöra sig kunskaperna utan det är studenten själv som får se till att läsa det som denne instrueras till.

Större tentor istället för små prov

I grundskolan och på gymnasiet kan man ofta ha mindre prov i olika ämnen flera gånger i månaden. På högskolan har man istället en större tentamen som avslutar varje kurs. Om kursen innefattar många olika ämnen eller delkurser kan det dock finnas en tentamen efter varje delkurs. En tenta tar i genomsnitt tre till fyra timmar att skriva och det är flera sidor med frågor som ska besvaras väldigt ingående.

Man kan tro att man är förberedd för vidareutbildningar och högskoleutbildningar när man gått ut gymnasiet. Man kan tro att efter att ha studerat i så många år av sitt liv är man redo för nästa steg och moment. Men att studera på högskola är inte alltid så enkelt som man först kan tro.

Att studera på högskole- och universitetsnivå kan vara lite svårare än man förväntat sig. Det är ett helt annat inlärningssätt och system. Det kan göra att man till en början kan tycka att det är väldigt förvirrande och svårt att hänga med i studierna. Ofta blir lektionerna mycket större föreläsningar vilket bidrar till en mindre direkt kontakt med sin lärare. Det mesta av kontakten med läraren sker via mail och därför kan det också ta längre tid att få hjälp. Detta bidrar till att man inte alltid kan få den hjälp man behöver när man inte förstår något eller hänger med.

Men även på högskola har man möjlighet till att få läxhjälp för att kunna klara av sina studier. På detta sätt kan man få hjälp online, genom en privatlärare eller en studdybuddy. Detta underlättar studierna väldigt mycket, speciellt när man ännu inte blivit van vid det nya systemet. Detta passar även de som inte tycker att det är jobbigt med högskolesystemet.

Oavsett när under studieåren man har svårigheter har man alltid möjlighet att få hjälp med olika ämnen på de sätt som passar en bäst. Så istället för att känna panik för att man inte kan hänga med på föreläsningarna eller om man har svårt att förstå specifikt ämne eller kanske fler så finns det alltid möjlighet till att få hjälp.

Bo Rothstein är professor vid statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Där är hans främsta roll att vara med och driva ett forskningsprogram som kallas för ”the Quality of Government Institute”. I den rollen har Rothstein tillskansat sig stora kunskaper om hur tilliten mellan människor ser ut i Sverige. En del av dem presenterade han nyligen i en forskarhearing som gavs för Riksdagens konstitutionsutskott. Social tillit är ett exempel på en av de frågor som du kan undersöka om du studerar statsvetenskap.

Om du ska ha en chans att bli lika smart som Bo Rothstein är det en utbildning du ska skaffa. När du gjort det ska du sätta dig ner och fundera: ”vad vill jag göra?”. Du kommer såklart inte att komma fram till ett svar på frågan. Det är få som gör det ärligt talat, de flesta bara bestämmer sig för något som känns ”ok”. Hur som helst. Om du utbildar dig kommer du däremot att komma fram till ett antal lysande idéer. Dem ska du skriva upp. Var ska du göra det? I en Kontorslokal såklart. Workaround erbjuder flexibla lösningar, det spelar med andra ord ingen roll hur länge du vill hyra lokalen. De fixar någonting åt dig. Flexibelt och tryggt.

Tillit – viktigt för hur väl ett land fungerar

När Rothstein analyserar tilliten i Sverige tar han hjälp i teorier som utvecklats av den amerikanske statsvetaren Robert Putnam. Enligt Putnam har ett samhälle olika typer av kapital bland annat fysiska, naturtillgångar och inte minst socialt kapital. Det sistnämnda menar han kan vara det viktigaste. Med socialt kapital syftar han på mellanmänsklig tillit, det vill säga om vi tenderar att lita på att människor vi inte känner i regel är hyggliga.

Länder och regioner med starkt socialt kapital tenderar att fungera bättre. Bland effekterna av hög social tillit märks till exempel att demokratin fungerar bättre, den ekonomiska tillväxten blir högre, kriminaliteten lägre och att civilsamhället blir mer aktivt.

Sverige har hög social tillit – i en internationell jämförelse

På Göteborgs universitet började Rothstein studera frågan om tillit i Sverige år 1986. Han har fortsatt sedan dess. Hur ser då tilliten ut i Sverige idag? Tilliten ser vid en första anblick ut att vara konstant i Sverige sedan 50-talet. Runt 58% av Sveriges medborgare känner hög tillit till att främlingar är bra människor. Internationellt sett har vi väldigt hög tillit. Rothstein jämför med Italien där någonstans runt 20% av medborgarna svarar att de litar på främmande människor. Samma förhållande ser man när det gäller tilliten till offentliga institutioner som vård, polis, skola och omsorg. Även där ligger vi högt. Vi halkar dock efter några av våra skandinaviska grannländer. I både Norge och Danmark litar de mer på sina samhällsinstitutioner.