Intercollege.se

Södertörns högskola är baserad i Flemingsberg söder om Stockholm. Det är en statlig högskola, som bedriver utbildning inom områdena humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik. Södertörns högskola har också i statligt uppdrag att utbilda lärare inom romani chib och romsk kultur och historia, ett uppdrag som skolan utför i nära samarbete med Sveriges romska minoritet. Sammanlagt har högskolan runt 270 kurser och 70 program, som sysselsätter ungefär 11 000 studenter.

Södertörn är ett förhållandevis nytt lärosäte i Sverige, då det kom till efter ett riksdagsbeslut som fattades år 1995. Ett år senare inrättades Södertörns högskola. Bakgrunden till beslutet var att man ville få bukt med arbetslösheten och segregationen i södra Stockholm, där få elever gick vidare till högre studier. Man ansåg att en utökning av den högre utbildningen i Södertörn borde vara separat från Stockholms universitet, varför en högskola bildades (istället för exempelvis ytterligare ett campus till Stockholms universitet).

Skolan hade vid sin start runt 1 000 studenter, som var utspridda på högskolans verksamheter i Södertälje, Flemingsberg och Haninge. Även om Stockholms universitet och Södertörns högskola skulle vara separata lärosäten, fick den dåvarande rektorn för Stockholms universitet agera rektor även för Södertörns högskola till en början, men i januari 1997 kunde Per Thullberg tillträda som högskolans egen rektor.

Södertörns högskola har fortsatt att utvecklas sedan den bildades. Bland annat har en ny huvudbyggnad konstruerats på campuset i Flemingsberg, som stod klar 2002, och samma år ansökte högskolan om att få bli ett universitet. Den ansökan har ännu inte behandlats, men högskolan har också ansökt om att få bilda ett nätverksuniversitet tillsammans med Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan. Den ansökan gjordes 2004, och är än så länge inte heller klar.

Även välkända högskolor som Södertörns högskola måste dock idag hitta på nya sätt att marknadsföra sig själva för att nå ut till nya studenter. Ett sätt att bli mer lättillgänglig är till exempel att presentera sin skola i videoformat, snarare än i text. Det kan ge både ett mer personligt och modernt intryck, samtidigt som en video kan vara lättare att sprida via exempelvis sociala medier. Om du vill ha hjälp med att skapa en liknande video, kan du ta hjälp av Megapixel, som är ett produktionsbolag i Stockholm.

När man studerar vid en svensk högskola eller universitet så följer utbildningen en speciell ordning. Det är egentligen samma sak som i grundskolan men på universitetsnivå fokuserar man mer på kunskapsnivån istället för att dela in studenterna efter ålder och årskurser. Alla kan studera på universitet eller högskola, det gäller dock att man har grundläggande behörighet för att man skall bli antagen till en utbildning. Har man väl kommit in på en utbildning så kan man sedan avancera genom lärosätets utbildningsprogram genom att passera olika nivåer med godkänt resultat.

Kursindelning i enlighet med Bolognaprocessen

Bolognaprocessen genomfördes 2007 och är ett projekt som syftar till att de europeiska länderna skall ha ett gemensamt utbildningssystem så att en kurs eller ett betyg som erhållits i Sverige skall innebära samma sak i ett annat land. Genom att arbeta på det här sättet gör man det lättare för människor att flytta och arbeta på olika platser inom Europa vilket gör att arbetskraft kan utnyttjas på bästa sätt och på den plats där den verkligen behövs och kan göra nytta.

I enlighet med denna process delar man därför in de akademiska studierna i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Genomför man en utbildning på grundnivå kan man få två olika typer av examina, en högskoleexamen som innefattar 120 högskolepoäng eller en kandidatexamen som innefattar 180 högskolepoäng. En vanlig termin på högskola och universitet brukar omfatta 30 poäng vilket då betyder att dessa utbildningar varat under två respektive tre år.

På den avancerade nivån fördjupar man de kunskaper som man erhållit under utbildningen på grundnivå och kan välja att ta ytterligare 60 poäng, vilket alltså motsvarar ett års studier, och erhålla en magisterexamen. Vill man gå längre än så är det 120 poäng som gäller för att man skall få en masterexamen som det heter.

Även forskningsutbildningen baseras på de tidigare studierna. Denna utbildning omfattar antingen två eller fyra år, alltså 120 respektive 240 högskolepoäng, och leder till en licentiatexamen eller en doktorsexamen. Doktorsexamen är alltså den allra högsta nivån för utbildningar som man kan nå genom att bedriva akademiska studier i Sverige.

För att kunna få ett bra arbete idag kan man egentligen gå tillväga på två olika sätt. Antingen tar man en enkel anställning i ett företag där det finns möjlighet att växa och sedan avancera inom det företaget genom erfarenhet och de utbildningar som företaget förser en med. Den andra vägen är naturligtvis att genomgå en mer traditionell utbildning vid någon av alla Sveriges högskolor och universitet. När utbildningen sedan är klar har man de kvalifikationer som krävs för att få den typ av jobb som man vill ha redan från början. Den senaste är kanske den allra vanligaste vägen att gå och den som flest använder sig av.   

I och med alla de skolor som finns så finns det naturligtvis också många olika utbildningar som man kan gå. Det rör sig om allt från juristlinjen till fristående kurser i filosofi och litteratur. För att komma in på ett program gäller det dock att man har behörighet för detta. Behörigheten ser olika ut beroende på vilken typ av utbildning det är man skall gå och baseras antingen på betyg från gymnasiet eller det resultat som man fått på högskoleprovet.

Populära utbildningar

Några av de utbildningar som är populärast idag är de som rör IT och webb. Detta är naturligtvis en framtidsbransch och skaffar man sig en gedigen utbildning så har man goda chanser att få ett bra jobb när utbildningen är avklarad. Det finns dessutom flera olika inriktningar när det gäller webb. Kanske vill man arbeta bakom kulisserna och vara den som har hand om programmeringen eller så vill man att ens arbete skall vara det som syns och inriktar sig istället på designen. När man är färdigutbildad finns det många olika platser där man kan söka jobb, allt från webb tv-kanaler till jobb på en webbyrå. Det finns egentligen inga gränser.

Alla företag och andra inrättningar som bedriver någon form av verksamhet behöver personal som är kunniga när det kommer till web. Det kan handla om allt från att vara ansvarig för vad som står på företagets Facebook-sida till att faktiskt vara den som bygger upp en hemsida eller en reklamkampanj till en kund.

Ett universitet eller en högskola är institutioner där den högsta möjliga formen av utbildning som finns i Sverige erbjuds. I Sverige till skillnad från många andra länder så är utbildning på den här nivån gratis och de studerande är endast ansvariga för sina levnadsomkostnader. För att kunna betala dessa kan man dessutom få både bidrag och tillfälliga lån från den svenska staten. I Sverige finns idag massor av olika universitet och högskolor som de studerande kan välja mellan när de beslutar var i landet som de vill förlägga sina studier.

Skillnaden mellan de båda

Både universitet och högskolor har alltså rätt att bedriva eftergymnasiala utbildningar men det finns ändå några saker som skiljer dem båda åt. Först och främst är det vanligast att det är på universiteten som det bedrivs forskning av olika slag, även om ett fåtal högskolor även de har forskningsprogram.

Den största skillnaden hänger samman med detta och återfinns i rätten att utdela examina på forskningsnivå. Universiteten har automatiskt denna rätt och då dessutom inom flera vetenskapsområden. En högskola däremot har inte denna generella rätt att dela ut examina men kan få tillstånd att dela ut dessa inom ett specifikt vetenskapsområde.

Det finns skolor som kallar sig universitet eller högskolor men som inte har rätten att alls ge examen på den nivån. För att få göra detta måste man nämligen ansöka om ett speciellt tillstånd. Detta görs hos Universitetskanslersämbetet. Har man inte beviljats tillstånd kan man ändå bedriva utbildningar men då i form av diplomutbildningar eller certifikatutbildningar. Dessa utbildningar ger alltså inte inte samma behörigheter som de utbildningar som ges av godkända lärosäten.

Svenska skolor har hög kvalitet

De svenska högskolorna och universiteten håller alla en mycket hög nivå och utbildningarna som erbjuds mäter sig bra emot andra länders utbildningssystem. Några av de svenska lärosätena är dessutom med och slåss om de absoluta topplaceringarna bland världens bästa skolor. Fyra utav dem ligger bland de hundra första på den internationella rankinglistorna och har gjort så under nästan ett decennium nu. Dessa fyra är i tur och ordning Karolinska institutet, Uppsala universitet, Stockholms universitet samt Lunds universitet.